KyrkBiffen

Hej, hoppas det mås där ute. Tänkte skriva ett inlägg som mest riktar sig mot de där ute som är kristna. Vet inte hur mycket resten av världen får ut av det. Läs det gärna men jag är inte säker på att det kommer vara helt enkelt att ta allt till sig. Med det sagt så tycker jag att det är dags att börja!

Som du säkert märkte så snodde jag min rubrik (stäm mig) från ny generation vilka i sin tur snott den(stäm dem) från frälsningsarmen. Har den för övrigt på ett armband runt min högra handled och skriven på min penna som jag använder i skolan. Det är ett bra budskap, det är bra att kunna sätta andra före sig själv. Att kunna se från ett större perspektiv än sitt eget. Det är dock viktigt att min inte helt utesluter sina egna problem, om man bara kör others så går man till slut in i väggen och där hjälper man ingen.

En annan sak jag faktiskt tänkt på när det gäller den här rubriken är att är det värkligen rätt att sätta "Others first"? Är det inte så att vi borde sätta Jesus först? Är det inte han som är huvudgrejen med våran tro? Sen kan det ju mycket väl vara så att det betyder att man ska köra just others first men det är en grej man inte får glömma, att om man bara kör ett race som säger att man ska hjälpa andra så har man missat en stor del av vad den kristna tron säger. Ska ta ett par citat här.

"Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar och att det var genom hans gärningar som hans tro blev fullbordad" Jak 2:22


"Hämta nu styrka hos Herren, av hans oerhörda kraft." Ef 6:10


Jag vet inte om ni ser min röda tråd här men det här är i alla fall min poäng. Det är bra med gjärningar, man ska hjälpa andra människor och på alla sätt sträva efter att göra Guds vilja. "Others first" handla väldigt mycket om gjärningar ,man får dock aldrig missa att det börjar i tron. Ens gjärningar fullbordar ens tro men om man inte har någon tro så fullbordas ingenting! Det är ju på ens tro gjärningarna grundas. Hur ska man kunna göra någonting rätt om man inte kan säga vad rätt och fel är? Allt förlorar sin mening. Gjärningarna kan bara visa på tron. Visa den och, förhoppningsvis, även genomför det som är rätt. Vet inte hur tydligt min poäng framgår men det jag menar är att man ska sätta tron först och sen utgå därifrån till handlingen, den kristna tron är mycket större än vad jag tror någon av oss förstår, det är dumt att bara klamra sig fast vid en del av den. Att bara säga "Others first" räcker inte alltid men det är en del av den kristna tron, det är en bra del. Alla delar är bra. Man ska dock inte ta dem ur deras sammanhang. Nä, nu känner jag att jag börjar tappa tråden, över till citat två!

En annan sak man lätt kan glömma är det andra citatet, att Guds vilja är större än bara order och uppmaningar, den är kärleksfull på alla sätt och vis. Han vill inte att vi ska köra på tills vi bränner ut oss. Gud vill att vi ska hämta våran kraft hos honom. Om man är nog länge i Guds kärlek så slutar det med att man helt enkelt bara har den i sig. Det är en sjuk tillgång som inte går att beskriva med några mänskliga mått. Det skönaste med hela grejen är nog att jag aldrig har upplevt något mer äkta, något som rör mer på djupet än den styrka som kommer från Gud. Har man väl hittat den då vill man inte släppa den. Tro mig! Det hemskaste jag vet är nog när man märker att man ändå, oavsett hur mycket man inte vill det, börjar glida bort från Gud. Sjukt jobbigt! Tur att Jesus alltid vill visa vägen tillbaka.

Säger som jag sa för ganska många inlägg sen, Gud är större än du anar... Större än vad jag anar. Nä, Gud ligger utanför vårat förstånd. Utanför någon av de ramar vi satt upp för vad som är rimligt här i världen. Sjukt grymt!

Aja, nu vill jag faktiskt sova. Ha det! /Joel